Vecka 18 ♥ Nu kan bebis höra :)

I vecka 18 är er bebis ca 13 till 14 cm lång från huvud till stjärt och tack vare de nu ökande fettdepåerna väger den omkring 230 gram, vikten har nästan ökats till det dubbla sedan förra veckan. Den hittills snabba tillväxten kommer nu att sakta ned något till ett något lugnare tempo.

 

Det finns fortfarande plats i livmodern och bebisen kommer att vara aktiv under perioder då den kan sparka eller till och med göra kullerbyttor! Runt den här tiden kan bebisen också börja känna av alltmer intryck från världen utanför magen och gör sin närvaro känd genom sparkar och slag.

 

Benen genom vilka ljuden passerar till innerörat har förkalkats och hårdnat, och de nervbanor som tar emot och processar signaler från hörselcellerna utvecklas, vilket innebär att bebisen nu kan höra! Allt eftersom graviditeten fortlöper kommer bebisen att vänja sig vid återkommande ljud, så som dina hjärtslag, röster, blodet som strömmar genom navelsträngen och andra vardagliga ljud. Den kan också bli skrämd av höga, plötsliga ljud. Barnet är känsligt för ljus och han eller hon kan göra grimaser, vinka och reagerar på ljud och stötar. Om magen utsätts för direkt ljus så kan bebisen vända ryggen till.

 

Nu griper barnet, sparkar och suger. Kanske viftar det också lite med tårna. De tränar på sina reflexer på så sätt. De blivande tänderna bildas nu bakom knopparna som redan utvecklats för mjölktänderna.

 

Fostret kan också svälja. Han eller hon kan svälja så mycket som 1 liter fostervatten under en dag. Nya forskningsresultat indikerar att fostret redan kan känna törst. Törsten kan vara anledningen till att barnet sväljer för att hålla det skyddande fostervattnet på en jämn nivå.

 

Fram tills nu har fostrets skelett varit mjukt men nu börjar det att hårdna. De första benen att hårdna är de som finns i benen och i innerörat. Handflatorna har sin rätta form och nu utvecklas fingeravtrycken.

 

 

Bild tagen av Lennart Nilsson - Fostret i mammans mage.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0